Ångest ångest ångest

Ligger och lyssnar på en bäbis som som typ snarkar och jag har svårt att sova. När jag har svårt att sova brukar jag fundera på hur livet skulle vara om man levde om det med den kunskap och mognad man har idag.

Det är ungefär det dummaste man kan tänka på när man inte kan sova för man bara grämer sig varför man gjorde så jävla dumma saker som man gjorde. Alla gånger man blev sårad av någon idiot med dåligt självförtroende. Nu i efterhand vet man att folk bara var taskiga för att dom själva var rädda att dom skulle få tykiga kommentarer, med den kunskapen och överlägsenheten som det ger skulle man kunna komma med hur klockrena svar på tal som helst. Kanske hade man vågat stå upp för dom som var längst ner på näringskedjan, kanske hade man blivit en hjälte och kanske skulle man våga umgås med folk som man trivdes med.

Jag är ganska nöjd med mitt liv men om jag fick leva om i alla fall livet efter 13 skulle jag välja andra vänner. Att välja vänner visste jag inte att man kunde, klart man hänger med klassen från högstadiet, klart man får ta skiten dom kastar bakom ryggen vi har ju vuxit upp tillsammans.

Varför gjorde jag inte bara det jag ville göra och hängde med dom med samma intressen. Jag började rapa och "breaka" i smyg i källaren när jag var typ 11, det var ju tufft och jag tyckte det var kul. I högstadiet var jag kung på dansgolvet fast rapa vågade jag aldrig göra så någon hörde. Jag insåg ganska fort att jag inte skulle få så många vänner när alla andra lyssnar på Eddie Medusa och Ultima Thule och attityden för hiphop är jävla negerdunk. Istället gick jag spelade tuff för att passa in, jag skäms som fan men jag har sagt mycket rasistiska saker för att passa in. När jag inte spelade tuff fjäskade jag igenom att fixa fester för mina vänner. Jag var grym festfixare också, kanske hade jag kunnat jobba med det idag om jag inte blivit avskräckt på grund några idioter alltid skulle gå in för att slå sönder stället.

Några intressen hade jag. Att dansa till musik som en rakad holländare var konstigt nog mer acceptabelt än så jag blev ravare istället det var min grej. Jag åkte bräda men det sket sig när jag slog ut några tänder och skaffade brud i samma veva. Jag spelade TV-spel speciellt rollspel men det är inget som var socielt acceptabelt att prata om i gymnasiet så det fick man snacka om i smyg.

Va fan jag hade ett liv, en massa intressen. Varför kvävde jag mig själv och satt och drack folköl med ett gäng hårdrockare? Jag kunde spelat rollspel med esteter eller rapat med invandrarkillarna. Hade jag bara frågat om jag kunde hänga på och köra lite drakar och demoner skulle det säkert vara OK. Hur svårt hade det egentligen varit att 1996 gå fram till en av Värnamos 2 rapare och slängt några verser och sen kört nått tillsammans.

Nej en estet var ju bög, så dom vågade man inte hänga med. Inte för bögen i sig utan för att man skulle få stämpeln som han som hänger med bögen. Invandrarkillarna var jag rädd för eftersom dom rökte gräs. Jag kände mig visst tryggare med packade svennar som skallade väggen och slogs med alla dom kunde komma på en anledning att slå. Det ironiska är att vart enda gång jag fått stryk i mitt liv har det varit av fulla svennar. Småbråken där jag fått någon smäll i solarplexus har jag förlåtit och fortsatt att dricka bärs med våldsmannen.

Varför drack jag bärs? Jag var helt emot till att börja med, men så klart man måste ju passa i in i gänget.

Tänk om jag börjat rappa med egna texter när jag var 15 istället för för 25 då kanske jag varit bra nu med ett flow som Affasi, nykter som Promo och dansat som Shan Banan. Då kanske jag hade sovit nu istället för att ha ångest för att jag förnedrade mig själv som tonåring.

Om någon jag känner läser det här och känner sig träffad så vill jag säga att jag är medveten om att ni var i samma pressade situation som jag att passa in någonstans och det förklarar ert sviniga beteende.

Om någon mot förmodan som är i den perioden eller snart kommer in den delen av livet när allt går ut på att passa in läser det här. Så vill jag säga gör det du vill göra, skaffa vänner med samma intresse som du. Hur svårt kan det vara att hitta likasinnade idag när alla har facebook. Du behöver inte slänga dom gamla vännerna bara bredda din bekantskapskrets. Om någon har invändningar när det gäller dina intressen be vänligt men bestämt personen i fråga att stoppa upp något med dålig passform i röven.

Det värsta som kan hända en människa måste ändå vara att lyckas att passa in hela sin uppväxt. Tänk vad rädda dom människorna måste vara för att sticka ut som vuxna. Jag tror det är dom som köper den senaste barnvagnen, skrattar åt tokiga namn och aldrig kommer våga prova på något som inte prinsessan Viktoria har provat.

Nu ska jag försöka sova och i morgon ska jag göra något som jag känner för att göra.

Skönt att komma till jobbet och vila upp sig

En timme om dagen, nej skulle inte tro det när man är hemma hela dagarna, det är som det perfekta tillfället att uppleva Final Fantasy VII igen. Det är fint att satsa på lite chocoborace med en bäbis i famnen.

Riktigt fint är det. Det är så fint att jag kom tänka på det traditionella skämtet "Vad skönt att komma till jobbet och vila upp sig lite".

Fy fan! Nästa gång jag hör någon dra en liknande komentar ska jag använda mina hitman-skills och svarta-bälte i TV-spelsvåld och strypa den jäveln med ett nylonrep, för säkerhets skull stoppar jag in ett bowlingklot i munnen på galningen så att det döda liket ska kunna komma med fler idiotiska uttalanden.

Jag har varit hemma en vecka nu och det är en vecka kvar. Jag hade lätt kunnat vara föräldraledig hela mitt liv. Är det någon som anser sig vara så viktig att den inte kan eller inte orkar ta ut sin ledighet? Jag tar dina dagar, jag kan ta ungen också om det är ett krav. Föräldralediget och anledningen till den är det bästa som har hänt i mitt liv än så länge. Jag känner på mig att jag kommer uppleva många förstagångenilivet-grejer inom snar framtid.

Apropå gnäll angående att skaffa barn. Jag har en fråga till dom som säger att det är ett ekonomiskt problem att var föräldrarledig. Är det verkligen dyrt att ha barn? Kan det inte vara så att det är den pimpade barnvagnen, kombin, den lilla bilen, märkesbäbiskläder, hunden och den stora bostaden som kostar pengar?

Nytt spel

Inläggen har drastiskt minska märker jag. Anldeningen är att jag torskat dit igen. Jag börjar bli bli riktigt bra på muchrom wars och fasebook tar alldeles för mycket tid av min vardag igen så jag måste böraja ta en timme om dagen på allvar igen.

I morgon kommer nog räddningen för då släpps ett nytt spel som jag tagit ledigt från jobbet i två veckor bara för att ta mig igenom turorial delen. Ett inte helt nytt rollspel men det är en sprillans ny version. Det heter typ lillhänninen och är jämförbart med en tamagotchi. Första banan är typ att man ska lära sig dom grundläggande kontrollerna som att byta blöjor och mata den.

Fortsättningen på spelet är den jag ser fram emot mest när det förvandlas mer till ett strategispel blandat med Leisure suite Larry och the sims där man ser till att infastrukturern fungerar bra med dagis skola och jobb samtidigt som man ska försöka vara den mest attraktiva killen på föräldraträffar utan att stöta på mammorna.

Sista delen är lite av ett pshykologiskt spel där man utan direkt kontroll ska försöka få tamagotchin att göra rätt val i livet och förhoppningsvis får man ett trevlig slut på livet med rika barn som betalar ett lyxliv på Maldiverna.

Spelet är lika analogt som änglar och demoner och även om det kanske inte tar all min tid från datanördandet så får det mig nog att prioritera annorlunda.

Jag har sett fram emot den här releasen i flera år nu och kommer att bli bästa dagen i mitt liv jämfört med när final fantasy 10 till PS2 släpptes och man kunde njuta av den nästa realistiska och magiska grafiken.

I morgon är det garanterat 100% realistisk med polygoner i molekylstorlek och garanterat magiskt.

tråkigt utan dator

Nu kom den dagen jag väntat på. Eller inte väntat på direkt men jag trodde att den skulle komma. Jag går runt i hemmet och funderar på vad jag ska göra. Jag satt funderade på vad jag ska komma på för ursäkt för att vilja ha en Ipad. På jobbet skulle det sitta fram fint att flasha fram en Ipad istället för ett anteckningsblock, men tyvärr så är det förbjudet att synka med datorn enligt vår IT-policy. Någon annan anledning än att det är tufft kommer jag inte på.

Det får duga med en dator, PS3, telefon och PSP jag surfar iväg tid så det räcker på det sättet.

Vilket tråkigt blogginlägg, men det har inte hänt så mycket kul idag mer än att vi eventuellt har en unge som inte vet vilket håll man ska stoppa ut huvudet. Låter bra det då blir den lik sin pappa på ett sätt i alla fall. Ska kolla upp grejen imorgon troligtvis är allting tråkigt men skönt normalt.

Men tråkigt är det jag hade kunnat tänka mig lite action. Jag tror jag går och lägger mig så att jag är pigg när det är dags att krysta ut den.

Hur ska dom ha det?

Förra fredagen fastnade jag och en poet på Marias Krog i Vännäs. Jag skyller allt på SJ som vägrade plocka upp oss i Umeå som det var bestämt. Istället fick vi åka till Vännäs och vänta i en timme.

Då passade vi på att svänga in och ta en öl. Där var det 4 personer och vi blev kompisar på en gång. Bosse var från Kiruna, bartendern som även var barägaren ville helst flytta till Jamaica och öppna en bar där och en av gästerna var full så han sa inget intressant. Jag berättade om min dialekt och om att jag sett Daiman Marley på Trädgårn i Göteborg där den 3e gästen hade jobbat för länge sen.

Det är det trevliga med mindre städer, dyker det upp en ny lirare på lokala baren så vet man att det kommer bli en spännande kväll. Till och med i en stad som Umeå är man van vid att inte hälsa på alla man träffar på krogen.

Det konstiga med vännesbor är att dom blir väldigt snälla när dom är fulla. Eller det konstiga är kanske att dom är motsägelsefulla. Dom blir glada om det kommer främlingar på krogen men flyttar det in några främlingar i stan då kastar Vännäsborna sten istället.

Nu snackar jag skit det vet jag men jag tänker bestämt sprida myten att alla i Vännäs är rasister på grund av att det finns några idioter där. Det tänker jag göra så länge ryktet finns om att alla i Bergsjön är kriminella på grund av att det finns några idioter där.

Pip va töntig jag är men jag saknar Bergsjön en del, till skillnad från centralare Göteborg som mest påminner om fulla idioter.

Vem kommer på min svensexa

Det har varit tal om giftemål ganska länge och det finns planer för det i framtiden. Det känns inte som en stor grej så jag är ganska lugn med det. Det som däremot oroar mig är vem som kommer på min svensexa.

Eller om någon kommer överhuvudtaget. Kanske blir mitt bröllop beviset på att jag inte har några vänner. Alla jag känner är lika busy som jag och har inte tid att styra upp något sådant. Kanske min vän Adam skulle fixa någon fest där han spelar upp en låt som han gjort special för min svensexa, sen går vi på Lottas eller nåt. Min bror kommer inte att komma för han har inte råd att åka till Umeå, för han måste ju spara sina pengar så att han kan åka till andra sidan jorden i stället. Det här med könen ställer till det också. Flera av mina vänner råkar vara födda med en annan kombination XY-kromosomer så om det råkar vara en konservativ jävel som styr upp det (va den polarn nu skulle komma från?) så kan man räkna bort mer en hälften av min bekantskapskrets.

Jag tycker det här är läskigt för den värsta svensexan måste ändå vara att man vaknar, klär upp sig går på bröllop och gifter sig med vetskapen att ingen tog tag i saken att spexa till det.

Hur som helst så är jag väldigt säker på, om det blir av så kommer det inte bli som i boken Levande begravd av Peter James som jag i stort sett sträckläste. När spexaren Michael som spexat till det rejält när hans vänner skulle gifta sig, själv ska gifta sig är det dags för hämnd.

Hur gör man om man ska jävlas med någon på ett så där lite skojigt sätt? Jo man super sig fulla, åker ut i skogen, lägger den blivande maken i en likkista. Tillsammans med en walkietalkie, en flaska wiskey, en ficklampa och en porrtidning begraver man honom 6 fötter under marken. Givetvis med en andninsslang så det kommer in frisk luft.

På vägen ifrån gravplatsen på väg mot nästa pub så krockar spexarna, alla utom en dör och den överlevande hamnar i koma. Michaels best man var lyckligtvis försenad till svensexan så han dog inte, däremot vet han ingenting om själva buset. Säger han. Walkietalkien som partyprissarna hade i bilen när dom dog upphittas av en efterbliven kille som inte förstår innebörden av upptäkten och absolut in vill tala med sin pappa om att han tagit något från en olycksplats.

Hur ska Michael ta sig ut?

Läs boken den var faktiskt riktigt bra, spännande och när man trodde att det skulle bli segt så vänder handlingen. Man kan säga att han vände sig i graven.

Angående en timme om dagen har jag inte kunnat sitta vid en dator senaste veckorna så jag tog igen det igenom att fixa lite MP3or och spela PS3 i helgen. Spela är faktiskt roligare om man inte gör det alltid.